Det har snart gått ett decennium sedan jag och en fiskekamrat fick uppleva ett av våra livs bästa spinnfiske efter gädda.

För att lyckas måste man vara på rätt plats vid rätt tillfälle.
Det var definitivt en sådan dag Peter Aronsson och jag var med om när vi under några timmar tillsammans lyckades landa fyra gäddor över 10 kg.
Faktum är att vi även hade bud på en femte, men den klev av strax intill båten innan den skulle håvas.
Sällan att man tycker att det är okej att tappa en tio-plus, men är det någon gång det är okej så var det nog denna dag. Euforin som infann sig överskuggade allt annat och gjorde att vi för ett ögonblick glömde tid och rum.

Men denna artikel ska inte handla om gamla meriter. Det ska handla om den största gäddan vi landade den dagen. Det är nämligen en fisk jag och flera vänner har haft möjligheten att fånga igen. Ytterligare ett bevis på att ”catch and release” fungerar.
Men kan man kan lära sig något mer av återfångster?

Jag vill ta tillfället i akt att lyfta en gammal artikel som fortfarande är aktuell:

Återfångster

Genom dokumentation kan man skapa sig en liten bild av hur en gädda lever/har levt.
Det är många faktorer som spelar in när man pratar om fiskens välmående och alla kan vara avgörande för om gäddan fortsätter att gå upp, eller minska i vikt.
Alla har ett unikt mönster, lite som ett fingeravtryck. Om man tittar noga kan man hitta avtryck som är lätta att känna igen på de flesta individer. Är man uppmärksam på detta, och jämför bilder på fångster, kan man ibland hitta en individ som fångats vid flera tillfällen. Vissa namnger till och med fångsterna.

Jag tänkte ta ett exempel på en gädda som jag nu har bekräftat att den i alla fall varit uppe vid minst tre tillfällen.
Detta är ett exempel på en individ som fortsatt att minska i vikt och som ovan nämnt kan det bero på många orsaker.

Jag börjar ”bakifrån”. (Lägg märke till mönstret som kännetecknar denna gädda.)

Januari 2015 var senast gäddan var uppe, mig veterligen.
Jag fiskade tillsammans med Roger Hoftvedt och Erik Walmann.
Vid detta tillfälle vägde den 10,1 kg 120 cm, var blind på ena ögat och tog ett konstbete.

Andra gången (2012) vägde den 12 kg 121 cm på våren/försommaren.
Även denna gång var den blind vid fångsttillfället och högg på ett konstbete.

Första gången (2009) fångade undertecknad denna och det var toppfisken från min och Peters ovan nämnda magiska dag.
Vid detta tillfälle vägde den 13,7 kg 122 cm och hade synen kvar på båda ögonen.
(Högg på konstbete).
För att få lite perspektiv på fiskens storlek så hade den även en omkrets på 56 cm.
Det är nästan lika mycket som omkretsen på Magnus Samuelssons, som tidigare varit Sveriges starkaste man, biceps.
Det är en grymt nervpirrande känsla när skuggan av en 122 cm ”stock” kommer glidandes under båten!
Kan garantera att även Samuelssons stora muskler skulle vekna av spänning vid en sådan händelse…

Vad kan man då lära sig av detta?

Skillnaden på vikten mellan 2009-2015 var minus 3,7 kg, men det går upp och ner.
Kan tillägga att det i samma sjö har återfångats gäddor som har ökat nästan lika mycket i vikt som denna hade minskat. Då bara under ett år trots flera återfångster.
Detta är bara dokumentation på EN fisk över längre tid och förmodligen en gammal krigare på retur.
Om man jämför fångstplatserna kan man se att denna gädda har förflyttat sig ca 300-400 m mellan de tre tillfällena. Med andra ord kan man dra slutsatsen att detta är en relativt stationär fisk.

Det positiva är att den fortfarande klarar av att ta ett konstbete, trots att den är blind på ena ögat.
Gäddan jagar inte enbart med synen. Lukt och känsel är två andra välutvecklade sinnen som den kan använda sig av. Kanske var det något av dessa sinnen den istället använde när den var blind på ena ögat?

Kan bara konstatera att gäddan är en fenomenal jägare!

Hur lång tid tar det innan gäddan hugger igen?

Rekordet i sammanhanget återfångster tar mig tillbaka till en solig fiskedag 2014.
Tillsammans med Roger Hoftvedt körde vi bottenmete med deadbait från land.
Denna dag skulle vi få vara med om något som ingen av oss varit med om tidigare.
Vi lyckades nämligen med bedriften att fånga samma gädda hela tre gånger på sju timmar!!
Ett solklart bevis på hur effektivt det är med dött bete när man väl har hittat rätt plats.
Damen vägde 10,6 kg och var 115 cm.

Detta är ett extremt exempel på återfångst. Som regel tar det oftast längre tid innan gäddan behagar hugga igen.
Upplever även att den tiden kan vara längre när de smakat på ett konstbete.
Kanske tar de snabbare lärdom av sitt misstag när de tuggat i en hård wobbler, gentemot ett naturligt agn?

Jämför bilder på dina egna fångster.
Vem vet, kanske sitter du redan på en del återbesök som du inte visste om?
Detta är en fin möjlighet att lära sig mer om fisket…

/Matthias Andersson